I ett antal kommande artiklar kommer jag redovisa för reglerna kring byte av företagsform och omstruktureringar.
Med underprisöverlåtelse enligt 23 kap 3 § inkomstskattelagen, IL avses överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat om villkoren i 14-29 §§ är uppfyllda. I HFD 2013 ref 31 gavs svaret att det inte räknas som affärsmässigt motiverat att enbart bestämma priset utifrån skattemässiga skäl.
Med uttrycket överlåtelse avses både onerösa och benefika överlåtelser som t.ex. utdelning, tillskott, gåva och bodelning. Däremot gäller inte 23 kap. IL vid arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död, se prop. 1998/99:15 s. 270. Skattemässig kontinuitet föreligger emellertid om arvtagaren fortsätter att driva näringsverksamheten.
23 kap. IL innehåller ingen speciell definition av fysisk person. Men med fysisk person avses fysisk person (oavsett om denne är svensk eller utländsk) samt svenskt dödsbo (2 kap. 3 § jfr med 4 kap. IL). I detta fall en person som bedriver enskild näringsverksamhet eller som är delägare i ett enkelt bolag.
Fr.o.m. taxeringsåret 2011 anses även ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person vara ett företag vid tillämpning av 23 kap. 11 och 12 §§ IL enligt 23 kap. 4 § 2 st. IL.
Vad som avses med näringstillgångar i 23 kap. IL framgår av andra meningen i 16 §: ”En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet”. Detta gäller både i överlåtarens och förvärvarens hand. Endast tillgångar som vid avyttring beskattas i näringsverksamhet omfattas således av underprisreglerna. Definitionen innebär att överföringar av näringsfastigheter, näringsbostadsrätter och värdepapper inte kan ske till underpris från ett aktiebolag till en fysisk person som bedriver näringsverksamhet (se även 13 kap 6 och 7 §§ IL). Överföringar från en fysisk person av näringsfastigheter, näringsbostadsrätter och värdepapper omfattas inte av underprisreglerna eftersom beskattning sker i inkomstslaget kapital.
Kravet på att en verksamhetsgren lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse görs utifrån förvärvarens synvinkel. Bedömningen är generös. I RÅ 2004 not 197 ansågs en avstyckad del av en skogsfastighet vara en verksamhetsgren.
Definitionen på en verksamhetsgren får främst betydelse då koncernbidragsrätt saknas mellan överlåtare och mottagare. Då måste minst en verksamhetsgren överlåtas.
I 23 kap. 7 § IL har begreppet fått en utökad betydelse. Där framgår att även innehav av andelar i ett företag anses utgöra en näringsverksamhet eller en verksamhetsgren om förvärvaren, efter förvärvet, under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i det överlåtna företaget.
Pandoras ask
Av 23 kap. 14 § 1 st IL framgår att fysiska personer och företag både kan vara överlåtare och förvärvare i en underprisöverlåtelse.
Med fysisk person avses fysisk person som bedriver näringsverksamhet eller är delägare i ett enkelt bolag samt svenskt dödsbo. I 23 kap. 4 § IL finns en definition av företag.
Observera att svenska handelsbolag inte finns medtagna i 23 kap. 14 § IL. Underprisöverlåtelser till och från handelsbolag stoppades fr.o.m. den 18 april 2008 genom Regeringsskrivelse 2007/08:148. Anledning var att man, inför en extern försäljning av fastigheter, förpackade dessa i handelsbolag till underpris och därefter avyttrade andelarna i handelsbolaget till marknadspris. Inom Skatteverket har förfarandet kallats Pandoras Ask eller Handelsbolagslösningen. De regeländringar som regeringsskrivelsen medförde finns i prop. 2008/09:37.
Om ni har frågor angående underprisöverlåtelser är ni välkomna att kontakta Möllers Juridik för skatterådgivning. Har ni ett pågående ärende eller mål gentemot Skatteverket är ni även då förstås välkomna att kontakta Möllers Juridik.